-4 -5 -4 -5 -5 -4 -5 -5 -4 -3
Minnena kommer så ofta till mig,
-3 +5 -3 +5 +5 -3 +5 +5 -4 +3
Nu är alla borta, jag fattar det ej
-4 -5 -4 -5 +3 +3 -4 -5 -4 -5 -3
Borta är huset där murgrönan klängde
+5 -5 +5 -5 -3 -3 +5 -5 +5 -5 -4
Borta är grinden där vi stod och hängde
-5 +6 -5 +7 -6< -6< +6 +6 -4 -4 -4 +6 -4 -5
Lyckliga gatan du, som varje dag du hörde vårt glam
-5 +6 -5 +7 -6< -6< +6 +6 -4 -4 -4 +6 -4 -5
En gång fanns rosor här där nu en stad fort växer fram
-4 -5 -4 -5 -5 -4 -5 -5 -4 -3
Lyckliga gatan du finns inte mer,
-3 +5 -3 +5 +5 -3 +5 +5 -4 +3
Du har försvunnit med hela kvarter
-4 -5 -4 -5 +3 +3 -4 -5 -4 -5 -3
Tystnat har leken, tystnat har sången
+5 -5 +5 -5 -3 -3 +5 -5 +5 -5 -4
Högt över marken svävar betongen
-5 +6 -5 +7 -6< -6< +6 +6 -4 -4 -4 +6 -4 -5
När jag kom åter var allt så förändrat
-5 +6 -5 +7 -6< -6< +6 +6 -4 -4 -4 +6 -4 -5 -4 -3 -4
trampat och skövla, fördärvat och skändat
Skall mellan dessa höga hus en dag, stiga en sång
Lika förunderlig och skön som den vi hört en gång
Ja, allt är borta och det är bara så,
ändå så vill jag inte förstå
Att min idyll, som alla vill glömma
Nu är en dröm som jag en gång fått drömma
Allting är borta, huset och linden
Och mina vänner skingrats för vinden
Lyckliga gatan, det är tidens som
Här dragit fram
du fått ge vika nu för asfalt och
för makadam
Lyckliga gatan, du finns inte mer ...
|
